Efter att ha skolats i Timrås utbildningssystem under alla år så tog han steget till Sundsvalls organisation under de sista skälvande junioråren. Där har utvecklingen stadigt gått i rätt riktning för Erik Nordlander. Kommande säsong återfinns för första gången utanför ”Sönnsvall”.
Både pappa och farfar har en gedigen hockeykultur bakom sig så det var kanske inte mer än naturligt att även Erik Nordlander skulle hamna i hockeysvängen. Från tre års ålder har han sett Timrå och dess verksamhet som sitt hem och det är förstås självklart att det också sätter spår i honom för framtiden. Att just Timrå haft en stor plats i hans liv framkommer med tydlighet och att det också format honom på ett tydligt sätt som hockeyspelare.
– Min moderklubb är ju Timrå och jag är uppvuxen, inte i Timrå, men Bergsåker. Jag har spelat i Timrå sedan jag var tre år ungefär. Jag har ju gått hela vägen upp till J20 tills jag bytte där och det är en förening som ligger mig nära hjärtat liksom. Min pappa har varit i Timrå, min farfar har varit i Timrå. Ja, men det har varit viktiga år i min hockeykarriär, säger han och fortsätter.
– Jag tycker att den har varit bra, men den har utvecklats ännu mer nu. De har ju haft lite svajiga perioder där med ekonomi och sånt där, men jag tycker jag har haft rätt så bra tränare sedan jag var liten. Jag har fått lärt mig mycket liksom om hockey.Jag har mycket att tacka Marcus Claesson som jag hade i U16 för, säger han.
Steget till Sundsvall – och en säsong som exploderade
Säg den historia som inte har ett slut, så också tiden i Timrå – för den här gången. Under hans första år i U20 gjorde han valet att lämna Timrå för grannklubben Sundsvall. Flytten var en medveten strategi för sin utvecklings skull, och ett val han inte har ångrat sedan dess. Speltiden var frånvarande i Timrå och han kände framför allt att han ville utvecklas i spelet med puck och därför blev en nivå ner i hackordning precis rätt strategi – i Sundsvall.
– Det var ju där första året i J20 för mig när jag kände att jag inte fick spela så mycket som jag behövde i Timrå. Och då kände jag att Sundsvall skulle ändå vara en bra plats för mig att ta ett steg ner och få spela mer. Och ja, spela det spelet som jag liksom vill med puck och grejer, som jag kanske inte kunde göra i Timrås juniorer där då. Så att det var väldigt lärorikt för mig att få ta det ansvaret, berättar han.
Man brukar säga att man behöver en säsong för att acklimatisera sig och nog stämmer det ganska väl in på Nordlander. För om det var en smula tungt under acklimatiseringen så smällde det till under hans andra säsong vad gäller poängproduktionen. Från nio poäng på 15 matcher första säsongen till 59 poäng på 34 matcher andra säsongen visade att den unge backen besitter kvalitéer av den högre skolan.
Receptet då?
– Svårt att säga. Vi spelade bra och vi hade roligt. Vi hade väldigt roligt ihop vi som spelade där. Det var jag, Vilgot Lindström, Charlie Kronlin – de spelar ju nu i Ö-vik som jag ska till. Vilgot och jag kommer väldigt bra överens på isen tycker jag. Vi hade kul. Vi hade roligt när vi spelade och vi hade en bra sommarträning den säsongen innan. Ja, det var en rolig säsong helt enkelt, konstaterar han.
Hockeyettan – lärorik men inte helt rättvis
Under säsongerna i Sundsvall har han också fått speltid i Hockeyettan under lite mer sporadiska former och kanske hade han mått bra av att få mer speltid i olika spelformer. Han förblir dock ödmjuk inför möjligheten han fått av Sundsvall Hockey.
– Lite är det väl så att jag inte fått en ärlig chans i Hockeyettan, men jag är ödmjuk och säger att jag har ju fått vara med i fyra år i ett av ettans bästa föreningar och jag har lärt mig väldigt mycket. Även fast jag inte spelat så mycket. Ja, det är svårt att säga om man har fått en ärlig chans eller inte, men jag tycker de har behandlat mig bra ändå. Jag har ju fått spela med Kovland, fått spela mycket där då. Men det är ju klart att man har velat haft en lite större chans och fått testa på lite mer minuter, kanske fått testa power play och liksom visa upp sig liksom. De chanserna har jag inte fått, menar han.
Han är tydlig med att han har en offensiv sida som ännu inte fått blomma ut på den stora scenen och att det är ett av skäälen att han nu beger sig norrut till Örnsköldsvik.
– Jag tycker jag har en bra offensiv sida med bra passningar och ja, bra skott tycker jag. Det är en sida som jag skulle vilja utveckla och komma fram med och visa i år att jag har då. Det är väl ett av målen att få göra i år – att få spela power play och visa att jag har ett bra skott som jag tycker själv då.
Nu väntar som sagt Örnsköldsvik och ett ungt, hungrigt lag. Kontakten med klubben har funnits länge, och förtroendet från ledningen känns äkta.
– Jag har ju mött Ola (Hedqvist, red.anm) väldigt mycket sedan jag var liten. Han har ju haft en grabb i samma ålder som mig. Men när jag signade var det ju med Patrik (Edlund, Sportchef, red.anm) jag pratade med. Han tyckte om hur jag spelade med puck. Han har ju sett mig väldigt länge sedan junioråldern då. Att det är väl att jag ska få komma dit och få spela, spela mitt spel och utvecklas ännu mer på det, säger han.
Lagkemi och drömmar
Örnsköldsvik är yngst i Hockeyettan sett till snittålder, och han ser lagkemin som en av de viktigaste pusselbitarna för att lyckas.
– Det är ju alltid viktigt. Det spelar ingen roll vart man är någonstans. Så är det jätteviktigt att man hittar den här lagkemin och att man kanske – nu när vi samlas ju nu på söndag gör vi – att vi redan helgen efter kanske drar ihop något med laget. Man går ut och käkar eller något sånt där. Det är någonting som jag tycker är väldigt kul och det är väldigt viktigt att lära känna varandra på. Inte bara på isen, utan även utanför.
Han lyfter Sundsvallstiden som ett föredöme när det gäller att bygga en stark grupp.
– Som jag har tagit med mig från Sundsvall så har vi varit en väldigt stark grupp där vi gått ut och käkat med varandra på stan, hela laget så här, och gjort aktiviteter och liksom lärt känna varandra. Det tycker jag har varit väldigt, väldigt roligt och viktigt för att komma överens med grabbarna liksom.
I Örnsköldsvik går man in med en hög förhoppning om att spela slutspel till våren och Erik Nordlander backar den tesen till 100%.
– Det är ju att ta sig vidare till slutspel med Örnsköldsvik. Och för egen del att jag får utvecklas som spelare och person och ta ansvar. Ta ansvar på rinken liksom. Det är någonting jag skulle vilja visa fram att jag verkligen kan.